10.5.11

uppdatering . 2

Den där fågeln vi såg, det var visst en örn ändå. Och inte bara det, en kungsörn. Aquila Reale. Jag hoppades ju och trodde att det var en örn, det kändes liksom i magen när vi såg den att det inte var vilken fågel som helst. Som ett sug, som när man drar efter andan i en bergochdalbana. Så kändes det. Ja och sen blev det bekräftat, först av Martin, sen av Leif, och med två så tillförlitliga uttalanden tycker jag att vi bestämmer det.
Det är ju storslaget, tänk att kunna säga: kom hit, här finns det kungsörn som seglar över bergen! Och jag minns att jag såg en annan stor fågel för några veckor sedan. Den cirklade högt högt upp, låg alldeles stilla i luften och vilade på det bredaste vingpar jag sett. Nu tror jag att det måste ha varit en örn det också..

2 kommentarer:

Erik Wåhlström sa...

Hej käraste fina Amanda. Nu har jag äntligen hittat till er blogg genom Lena-rn. Allt ser så fint ut. Om man är snäll får man kanske komma på besök någon gång.

Kramar.

Erik

b i s y s s l a r n a sa...

Hej Erik! Det var inte igår! Vad roligt att du hittade hit, vägarna är så krokiga här så det är inte helt lätt.
Jag får ta och titta in hos dig någon dag och se vad du har för dig nuförtiden. Något säger mig att det inte blev någon arkitekt av dig heller..
Kram!